Världslig musik

Musik är ett stort inslag och intresse i mitt liv.
Det är en viktigt nerv där jag hittar enorm inspiration och kraft.
Jag lyssnar mycket på musik från hela världen, nästan jämnt.
Den genren brukar kallas World music, Världsmusik.
På sätt och vis kan det innefatta väldigt mycket och nästan bli missvisande eftersom det kan representera en blandning av precis allt som är utom Europeiskt och annorlunda i bemärkelse till mainstream.

Termen myntades på 1960-talet av professorn -och musiketnologen Robert E Brown. Han försökte att övertyga omvärlden att det är musiken som bygger broar mellan oss människor och att man kan använda musik till att öka förståelsen mellan olika kulturer. Hans vision var att musiken kan bidra till världsfred.

Det finns mer som förenar oss människor, än skiljer oss åt.Jag vill dra en parallell till hur populär fotbollen har blivit i hela världen. En boll, en sport och nästan som en religion som förenar och berör. Musik har en större kraft vill jag hävda. Musik är gränsöverskridande.

När jag och Makhosi träffades var musik något av det första som vi kom att prata om och som vi snabbt insåg till vår förvåning att där hade vi lika referenser.
När vi senare befann oss skilda åt skickade vi brev mellan kontinenterna som alltid innehöll blandband och cd-skivor med egna musikmixar. Det var fantastiskt spännande att få öppna ett brev och ta del av de ord och den musik som han hade valt, endast för mig. Själv brukade jag sitta i timmar och lyssna. När det sedan var min tur att skapa dessa musikmixar var jag ytterst noggrann, just för att det skulle bli rätt känsla och något nytt för honom att ta del av när mitt brev anlände. Det var magiskt!

Man kan säga att Världsmusik blir musik för hela världen när den sprider sig utanför det geografiska område där musiken normalt spelas och hörs.
I slutet av 1980-talet dammades världsmusiktermen av på nytt. Det var ett antal små brittiska skivbolag och producenter som ville hitta ett gemensamt samlingsnamn på den typ av musik som inte var västerländsk till sitt ursprung, vilken de representerade. Idag används denna beskrivning på musik från all världens hörn. Detta innefattar musikstilar som: juju, highlife, kwaito, bikutsi, benga, soukous, lingala, chimurenga, jit-jiwe, kwela, isicathamiya, rai, qwwali, merege, zouk, kadans, cumbia, soca, tango, flamenco, samba, bossa nova, reggaeton mfl. Denna samling av ord ger en fingervisning om hur stor spännvidd som finns i det gemensamma samlingsnamnet.

Under mitt studieår på Rhodes University i Grahamstown, där vi bodde tillsammans, studerade jag antropologi och musiketnologi.
Det är två stora ämnen som utgör en fin helhet, tillsammans.
I anslutning till universitetet finns ILAM, ett musikbibliotek med fokus på Afrikansk musik. Se hemsidan: http://www.ru.ac.za/ilam

Grundaren Hugh Tracey kallas ofta fadern av Afrikansk musiketnologi. Han reste tidigt på 1930-talet runt i södra Afrika och gjorde inspelningar av traditionell afrikansk musik, innan det ens existerade som begrepp. Dessa fältinspelningar utgör själva grunden i det afrikanska musikbiblioteket och kom att resultera i ett av de största arkiven för afrikansk musik i världen.

ILAM är en fantastisk plats och var under min studietid, en underbar miljö att vistas i. När jag studerade där undervisade Hugh Traceys son, Andrew. Han har gått i samma fortspår som sin far. I lika rakt nedstigande led har också Andrew i sin tur fostrat sin son Geoffrey till musiker. Även han undervisade oss ibland.

Vi musiketnologistudenter var ofta på ILAM för undervisning. Vi hade ansvar för ett eget radioprogram varje vecka med temat världsmusik. Programmet kallades "The Ethno show". Det var en ren fröjd att få planera inför denna en-timmes livesändning och sedan sitta bakom mikrofonen och spela skön musik. Jag fick med några svenska låtar vid ett tillfälle. Det måste, om jag minns rätt ha varit någon låt med The Latin Kings!

Musik speglar livet. Det har en röst som berättar människornas historia om kärlek, glädje och sorg. Våra relationer och längtan vävs in och mörkare känslor som förtryck och frustation. Musik framkallar känslor. Den gör vardag till fest. Förenar och engagerar. Skapar en gemenskap som få andra kulturella uttryck. Den är helt enkelt livsnödvändig.

Här delar jag med mig av en tre timmar lång musikalisk resa genom Sydafrika.
Jag har valt det allra bästa från Sydafrikanska artister som gick att hitta på Spotify. Utbudet är tämligen stort, men tyvärr något begränsat. Alla artister finns inte representerade där.

Länka upp spellistan i Spotify och ta del av mina favoriter. Klicka på denna länk: En Sydafrikansk musikresa

Spellistan inleds med Salomon Linda och hans grupp "The evening birds" med låten "Mbube". Det är en tidig klassiker, först inspelad 1939. Faktiskt är denna låt originalet till den senare "Wimoweh" eller "The lion sleeps tonight" som har spelats in av olika grupper världen över. Mbube betyder lejon på zulu. Ett skivbolag betalade en engångssumma till Solomon Linda men tragiskt nog inga royalites.

Ett lokalt Sunnetips när det gäller musik är ett band som jag gillar. De heter Visible minds. Detta tips är inte enbart för att min syster Petra Juhlin och min man Makhosi är några av bandmeddelmmarna, utan för att bandet har bra vibrationer. Lyssna in er på: http://www.visibleminds.se/

Andra heta tips för att lyssna vidare och botanisera inom världsmusiken är radioprogrammet Klingan i P2. Lennart Wretlind bevakar den musikaliska omvärlden varje söndag kl.11.00.
Det går även att lyssna på webben: http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2347