En helt ny värld öppnade sig och jag visste vad jag skulle bli
Vi slänger oss direkt in där vi
slutade förra inlägget; utbildningen i Stockholm. Jag sökte en plats i Svenska
Golfförbundets Ungdomsråd. Det här var i slutet av mars, och det var en ganska
lång sökperiod. Och jag väntade… och jag väntade… och jag väntade…
Till slut kom de, och vi tog tunnelbanan till Danderyds sjukhus, promenerade längs vattnet ner längs Kevinge Strand tills vi kom till ett stort svart hus precis bredvid Stockholms Golfklubb, Svenska Golfförbundets kontor. WOW!
En helt ny värld öppnade sig när vi kom in i receptionen. Jag kan inte minnas att jag sa ett ord på flera timmar, jag satt bara och tittade mig omkring. Vi hade någon form av styrelsemöte i ett av konferensrummen i huset, som jag knappt minns något av tills Svenska Golfförbundets generalsekreterare kom in, Gunnar Håkansson. Då kände jag en speciell känsla som jag kom att känna många gånger närmsta åren, nämligen att; nu visste jag vad jag ville jobba som i livet, jag skulle bli generalsekreterare på Svenska Golfförbundet.
Jag fick mitt första sommarjobb
redan när jag var 15 år, nämligen på Sunne-Bazaren. Det var det bästa
sommarjobbet jag någonsin kunnat ha. Roligt att jobba i butik, trevliga
kollegor, lärorik miljö och fantastiska chefer – Per och Rigmor. Först började
jag att bara jobba somrar, sen fick jag även jobba lite på julen och sen
jobbade jag faktisk varannan helg under flera års tid. Jag trivdes så bra att
jag stannade i sju år. Tusen tack för alla de åren, de ligger mig varmt om hjärtat.
En dag i juni ringde telefonen. Det
var Philip från Svenska Golfförbundets Ungdomsråd. Han undrade om jag skulle
kunna tänka mig en plats i Svenska Golfförbundets Ungdomsråd. WOOOAH!? Jag stod
bredvid min kollega Anders på Sunne-Bazaren, och studsade högt av lycka.
JAG!?
Redan
några veckor senare var det dags för första styrelsemötet i Stockholm. Jag
minns den tågresan till Stockholm som om det var igår. Det var hett som i Asien
på tåget, jag var så nervös att jag var ständigt andfådd, hade precis fått
glasögon som nästan gled av näsan för att jag svettades så.
Väl framme i
Stockholm så skulle vi mötas på ”Pocket Shop” på centralstationen. Kunde inte
någon ha sagt att det fanns två stycken ”Pocket shop” där då? Jag stod såklart
på fel ställe och hann tänka både en och två gånger att de lurat mig.
Till slut kom de, och vi tog tunnelbanan till Danderyds sjukhus, promenerade längs vattnet ner längs Kevinge Strand tills vi kom till ett stort svart hus precis bredvid Stockholms Golfklubb, Svenska Golfförbundets kontor. WOW!
En helt ny värld öppnade sig när vi kom in i receptionen. Jag kan inte minnas att jag sa ett ord på flera timmar, jag satt bara och tittade mig omkring. Vi hade någon form av styrelsemöte i ett av konferensrummen i huset, som jag knappt minns något av tills Svenska Golfförbundets generalsekreterare kom in, Gunnar Håkansson. Då kände jag en speciell känsla som jag kom att känna många gånger närmsta åren, nämligen att; nu visste jag vad jag ville jobba som i livet, jag skulle bli generalsekreterare på Svenska Golfförbundet.
Kommentarer