Antikt och praliner
Äntligen hade jag skyltfönster o dagsljus! Underbart! Prylarna kunde exponeras på bättre sätt. Lokalen var visserligen inte större men hade ett rejält kök också. Dessutom en kundtoalett, inte att förakta.
Min verksamhet har aldrig varit lukrativ, men ack så rolig! Jag som är en ganska social person och är van vid att träffa människor hela dagarna, behövde nu inte oroa mig för hur det skulle bli. Jag började med lördagsöppet så länge jag hade mitt ordinarie jobb kvar. När jag blev "friherrinna" blev det torsdag, fredag o lördag.
Fast litet mer öppet hade jag ibland innan också. Somrarna har jag alltid försökt ha öppet så mycket som möjligt och del av den tog jag själv, annars fick jag god hjälp av Annette, som först arbetsprövade o sedan timanställdes vid behov.
Jag hade en hel del återkommande kunder som letade efter något som föll dem i smak just då. Andra bad mig ringa när en viss vara fanns till försäljning. Vissa saker kan vara knepiga att få tag på. Hur fick jag tag i prylarna? Ja, jag sökte mycket på nätauktioner över hela Sverige, var på enstaka auktioner (blir ovanligare o ovanligare), köpte av bekanta och gick förstås på loppisar.
Favoriter? Klart jag hade och har det. Karin Björquist (uppvuxen i Säffle), Stig Lindberg, Bertil Vallien, Signe Persson Melin, Sigvard Bernadotte och så vidare. Gillar mest skandinavisk design. Tycker mycket om när man gör vacker design för de saker man använder i vardagen. De flesta människor har prylar hemma som kända designer formgivit, men man vet kanske inte vem som gjort dem. Eftersom jag under stor del av mitt vuxna liv haft perioder då jag vaknar på natten och inte kan somna om, har jag försökt använda vakentiden till något vettigt. Då har jag läst in mig på olika designers liv o produktion. Utan att skryta kan jag nog säga att jag är hyfsat bra på vem som gjort vad inom svensk design samt vad namnet är på prylen!
När jag startade verksamhet blev jag inte heller så fixerad av att samla på saker. Fast en del har jag ändå samlat på mig under åren. Ibland lite konstiga saker. Ska visa några efter hand.
Många trevliga människor har jag mött i skolvärlden, och nu träffar jag annat folk som inte bara pratar skola. Missförstå mig inte, men det blir lätt att man pratar jobb. Mina kunder under sommartid, var till stor del turister. Mycket norrmän har varit inne, men även tyskar och holländare (för att nämna några). Jag kunde efter någon vecka in på sommaren få klart för mig vad som skrivits i norska antiktidningar. En sommar frågade de flesta norska kunder efter rostfria kaffekanna, en annan efter dockserviser. Sista sommaren var det tvättfat o kanna i porslin. Tyskar o holländare älskade att handla Ruska servisdelar från Arabia.
Ett annat roligt minne var när ett par i min ålder kom in. Kvinnan alltid intresserad o mannen uttråkad stående vid dörren. Så tändes en gnista i ögonen då man fick syn på något som farmor eller mormor hade. Nostalgi, den är inte att förakta!
Min morfar var handelsresande i godis- och bagerivaror. När smakprover inte behövdes längre fick syrran o jag dem. Det var ganska ofta och man kunde nog kalla mig godisgris. Enligt min mamma kunde jag lätt slå en kullerbytta på golvet bara jag fick några non-stop! Sötsakssuget har funnits kvar även om jag har blivit mycket bättre på att särskilja det jag stoppar i mig. I början av 2000 fick jag smak på praliner. Om jag var på resa någonstans, var det alltid det jag hade med mig hem i en liten cellofanpåse!
När Saffran o Vitlök flyttat in i sina nya lokaler, började de även sälja praliner. Det blev ofta inköp till helgen. Till slut tänkte jag att det skulle väl inte vara omöjligt att göra själv! Sagt o gjort, jag googlade och hittade en hemsida där jag kunde köpa ett startpaket för pralintillverkning. Så kunde jag börja o testa. Nu skrattar jag åt min iver att tro att allt skulle bli super med en gång. Vissa praliner fick jag inte ens ut ur formarna! Vad gjorde jag för fel? Jag är bara tvungen att lära mig mer. Kul, men stort tålamod och noggrannhet krävs!
Det blev kurs på chokladskolan i Nora. Och efter hand blev det fler. Nu har jag gått fyra kurser, men funderar på en till i höst.
Nu när jag hade bra kök i lokalen kunde jag lättare tillverka. Fast då behövdes en marmorplatta. När jag berättade för Vickan, min hyresvärd, överraskade hon mig med att komma in med en stor marmorplatta som de haft i bageriet förut. På auktion kunde jag köpa en begagnad kyldisk att ha i butiken för att kunna exponera mina praliner. Så roligt det skulle bli! Praliner o retroprylar är inte så lika, men båda kan vara smakfulla!
Hälsningar
/Birgitta
Min verksamhet har aldrig varit lukrativ, men ack så rolig! Jag som är en ganska social person och är van vid att träffa människor hela dagarna, behövde nu inte oroa mig för hur det skulle bli. Jag började med lördagsöppet så länge jag hade mitt ordinarie jobb kvar. När jag blev "friherrinna" blev det torsdag, fredag o lördag.
Fast litet mer öppet hade jag ibland innan också. Somrarna har jag alltid försökt ha öppet så mycket som möjligt och del av den tog jag själv, annars fick jag god hjälp av Annette, som först arbetsprövade o sedan timanställdes vid behov.
Jag hade en hel del återkommande kunder som letade efter något som föll dem i smak just då. Andra bad mig ringa när en viss vara fanns till försäljning. Vissa saker kan vara knepiga att få tag på. Hur fick jag tag i prylarna? Ja, jag sökte mycket på nätauktioner över hela Sverige, var på enstaka auktioner (blir ovanligare o ovanligare), köpte av bekanta och gick förstås på loppisar.
Favoriter? Klart jag hade och har det. Karin Björquist (uppvuxen i Säffle), Stig Lindberg, Bertil Vallien, Signe Persson Melin, Sigvard Bernadotte och så vidare. Gillar mest skandinavisk design. Tycker mycket om när man gör vacker design för de saker man använder i vardagen. De flesta människor har prylar hemma som kända designer formgivit, men man vet kanske inte vem som gjort dem. Eftersom jag under stor del av mitt vuxna liv haft perioder då jag vaknar på natten och inte kan somna om, har jag försökt använda vakentiden till något vettigt. Då har jag läst in mig på olika designers liv o produktion. Utan att skryta kan jag nog säga att jag är hyfsat bra på vem som gjort vad inom svensk design samt vad namnet är på prylen!
 |
| Delar av Birgittas samling: Bagdad café av Bertil Vallien |
När jag startade verksamhet blev jag inte heller så fixerad av att samla på saker. Fast en del har jag ändå samlat på mig under åren. Ibland lite konstiga saker. Ska visa några efter hand.
Många trevliga människor har jag mött i skolvärlden, och nu träffar jag annat folk som inte bara pratar skola. Missförstå mig inte, men det blir lätt att man pratar jobb. Mina kunder under sommartid, var till stor del turister. Mycket norrmän har varit inne, men även tyskar och holländare (för att nämna några). Jag kunde efter någon vecka in på sommaren få klart för mig vad som skrivits i norska antiktidningar. En sommar frågade de flesta norska kunder efter rostfria kaffekanna, en annan efter dockserviser. Sista sommaren var det tvättfat o kanna i porslin. Tyskar o holländare älskade att handla Ruska servisdelar från Arabia.
Ett annat roligt minne var när ett par i min ålder kom in. Kvinnan alltid intresserad o mannen uttråkad stående vid dörren. Så tändes en gnista i ögonen då man fick syn på något som farmor eller mormor hade. Nostalgi, den är inte att förakta!
 |
| Birgittas butik för både antikviteter och chokladpraliner |
När Saffran o Vitlök flyttat in i sina nya lokaler, började de även sälja praliner. Det blev ofta inköp till helgen. Till slut tänkte jag att det skulle väl inte vara omöjligt att göra själv! Sagt o gjort, jag googlade och hittade en hemsida där jag kunde köpa ett startpaket för pralintillverkning. Så kunde jag börja o testa. Nu skrattar jag åt min iver att tro att allt skulle bli super med en gång. Vissa praliner fick jag inte ens ut ur formarna! Vad gjorde jag för fel? Jag är bara tvungen att lära mig mer. Kul, men stort tålamod och noggrannhet krävs!
Det blev kurs på chokladskolan i Nora. Och efter hand blev det fler. Nu har jag gått fyra kurser, men funderar på en till i höst.
Nu när jag hade bra kök i lokalen kunde jag lättare tillverka. Fast då behövdes en marmorplatta. När jag berättade för Vickan, min hyresvärd, överraskade hon mig med att komma in med en stor marmorplatta som de haft i bageriet förut. På auktion kunde jag köpa en begagnad kyldisk att ha i butiken för att kunna exponera mina praliner. Så roligt det skulle bli! Praliner o retroprylar är inte så lika, men båda kan vara smakfulla!
Hälsningar
/Birgitta
Kommentarer