Lulan

Lulan klädhantverk, det är min verksamhet.
Lulan, för att det är så jag kallats. Klädhantverk, för att jag arbetar långt från klädkedjornas produktion och modets svängningar. Jag gör kläder som ska hålla länge. Både vad gäller kvalitet och stil.

Jag arbetar nästan bara med naturmaterial och mitt absoluta favoritmaterial är ull. Ull ger förhållandevis små avtryck på miljön, samtidigt som det har fantastiska egenskaper och går att använda till så många olika saker. Allt från isolering till trosor och grytunderlägg. Visste du att ullkläder nästan aldrig behöver tvättas? Det räcker att vädra dem och hänga dem lite fuktigt så gör lanolinet ( ullfettet ) och ullfiberns utformning att plagget liksom tvättar sig själv. Magiskt! Eller åtminstone miljösmart!
En av mina bästa produkter är Toppmössan som jag syr av återanvända ulltröjor. Det finns så många fina ulltröjor med bara en liten fläck på magen eller ett hål på ärmen, som gör att de inte kan lämnas till second hand. De tröjorna vill till mig för att få nytt liv!

Toppmössor under tillverkning.

Toppmössa i vårsolen.

Förutom att sy och sticka kläder med egen design, så gör jag också unika plagg på beställning.

Det kanske låter märkligt, men min drömkund är någon med kraftigt avvikande fysik. Jag tänker då på kraftig skolios, avsaknad av en arm eller liknande. Där blir mönsterkonstruktionen en utmaning som får det att vattnas i munnen på mig. Att kunna göra kläder som får den kunden att känna sig vackrast av alla, där avvikelsen får lyftas och bli en tillgång! Inte gömmas under stramande skjortrygg eller tomt fladdrande tröjärm. 

Att göra kläder som, precis som tanken med de genusneutrala barnkläderna, lyfter de egenskaper bäraren själv har eller önskar ha, utan en tanke på vad omgivningen förväntar sig eller tycker att man ska se ut. Skönheten i det unika!

Genom åren har jag tänkt mycket på hur motsägelsefullt det är av mig, att jobba med just klädproduktion. Vårt jordklot har det oerhört tufft och snart kommer även vi att märka av det. Här i Sverige. I Sunne.

Textilproduktionen spyr ut enorma mängder gifter, och gör av med osannolika mängder färskvatten som skulle behövas till livsmedelsförsörjning i stället. Vi behöver inte fler kläder. Jag lovar att du och jag skulle klara oss utmärkt i många, många år framöver, med de kläder vi har i garderoben idag.

Så hur kan jag rättfärdiga mitt yrkesval?Det kan jag inte. Inte helt.

Men när man jobbar som jag, med egen produktion i liten skala, blir det ingen överproduktion. Inga kläder som får kastas för att de blivit omoderna. Inga mängder av spillmaterial, eftersom jag kan anpassa det jag tillverkar efter vad jag har.
Det mesta jag gör har någon privatperson beställt.
Någon som i och med det valet låter bli att stödja barnarbete, långa transporter, onödig oljeutvinning och kemikalieanvändning. När jag påminner mig om det;
att jag erbjuder något närproducerat, något långsiktigt, något som minskar den riktigt ruskiga klädproduktionen och i stället får folk att tänka ett steg längre, då känner jag ändå att jag bidrar med något bra.
Jag vill inte sälja massor av kläder till dig.Jag vill att du ska hitta favoritplagg, som du använder tills det är utslitet. Då lagar jag det och så kan du ha det i många år till. ETT kvalitétsplagg istället för otaliga halvdana från en lågprisbutik. 

Det skulle kännas bra om vi alla kunde börja tänka så, i stället för att falla för låga priser och snabba trender. Eller förresten, det skulle inte bara kännas bra, det är nödvändigt!

Vi har så många vanor som vi måste acceptera att vi behöver ändra på om vi vill se en framtid för barn och barnbarn. Vi måste tänka, vid varje val vi gör. Det är inte längre hög status att köpa en massa grejer och flyga runt på semesterresor. Det har blivit som med rökning. För 40 år sedan var det coolt. 

Numera är det lågstatus att röka, men också att flyga, överkonsumera och ta bilen de där 200 metrarna som du kunde gå.

/Ulrika Lundgren