onsdag 28 mars 2018

Ibland är det skönt att vara galen

"Aliquando et insanire iucundum est"

På somrarna jobbade man, det gjorde alla.
På första sommarjobbet kröp jag på jordgubbsfälten vid Södra Borgeby, och dit cyklade man.
Roligt hade vi i raderna och vacker solbränna på ryggen fick vi på köpet – för visst var det väl alltid soligt och fint på sommarloven förr?
Vi fick dessutom äta hur mycket jordgubbar vi ville!
Det ville vi. I två dagar. Nu för tiden tycker jag det är rätt gott igen.

Andra sommarjobbet var i affären på Mårbacka. 
Dit cyklade man också, en mil dit och en mil hem. K och jag skulle jobba i den del där man då sålde vykort, små souvenirer och lösgodis.
Vi fick äta hur mycket godis vi ville!
Det ville vi. I två dagar. Bjud mig på vad du vill, men snälla, inte på just lösgodis. Bara så att du vet.

Sommaren därpå, jobb på hembygdsgården hos Eva Ritzén.
K och jag gick omlott, så vi träffades inte så ofta. Vi gjorde nämligen annars nästan allt tillsammans. Alltid.
Klänningar att ha i fina sammanhang, bröllop etc, fick vi sy själva. K var bra på att sy, så hennes klänning blev jättefin. Tur att bilden är gammal och blekt, min tålde nog inte att synas i sömmarna.

Redo att servera vid ett bröllop!
Att jobba i kassan på Domus var också bra, och man räknade noga timmarna med OB-tillägg. Där kunde man också få jobba extra på helger och övriga lov, vilket vi gjorde i flera år.

Idag är ju den gamla Domusbyggnaden ombyggd till ett väldigt fint bibliotek.
Perfekt att det ligger precis i centrum, och lätt tillgängligt för alla.
Självaste Gert Wingårdh har ritat vilket inte gör inte saken sämre, och Klenells glaskonst är verkligen alldeles unik. Att dessutom ikonen Leonard Cohen har skänkt en litografi till kommunen är ju dessutom en riktigt fantastisk historia.

Gymnasiedags. Stjerneskolan i Torsby, ett självklart val för de flesta av oss.
K och jag valde treårig humanistisk linje, halvklassisk variant. 
I första hand för att få åka till Rom i trean, i andra hand kanske för att vara lite annorlunda.
Annorlunda tillsammans förstås, alltid tillsammans. Att vi ändå fick en rejäl dos av latinkunskaper av läraren Rolf Kylander var kanske inte något vi förstod då.
Vet ju inte hur det hade gått i livet om jag inte hade vetat vad  till exempel dessa citat betyder:
Cave quid dicis, quando, et cui 
(Betänk vad du säger, när och till vem)
eller
Aliquando et insanire iucundum est 
(Ibland är det skönt att vara galen)

I Torsby lärde vi också känna B, och vi tre delade så småningom en liten lägenhet i Torsby. Den låg mitt på Järnvägsgatan och blev en samlingspunkt för alla vi kände och för den delen även dem vi inte kände. Vi tyckte det var toppen, det tyckte inte våra grannar och vips så fick vi flytta.  Vänskapen med B har däremot hållit sig genom alla år.

Här tragglades det minsann också. 
Dagen efter studentfesten åkte jag till Stockholm på intervju för jobb som au pair– och fick jobbet eftersom jag verkade så glad och såg så pigg ut (???). Dags att packa väskorna för ett år, spännande....

Hälsningar Helene Norrby

Inga kommentarer: