Till Fryksdalen längtar jag så fort jag är borta

En av mina stora kärlekar är Lilly (Erik kommer på andra plats ;)
En fläng rondellhund. Helt underbar.
Ett av mina bästa inköp.

Här vaktar Lilly ett enormt stort område Fryken. Fryksdalen är en vacker plats, det är hit man längtar så fort man varit borta ett tag. Borlänge där jag vistas under veckorna är bra när man vill var anonym och bara vara. Där kan jag gå vart som helst och ingen känner mig. Ibland är det skönt.

När jag kommer hem till Sunne är det viktigt att få träffa dem man saknat. Det har blivit allt jobbigare att vara hemifrån. Det ska bli gött när utbildningen är färdig.

Jag brottas med skuldkänslor (det är något jag ger mig själv) när jag är borta för länge. Därför har det varit viktigt för mig att inreda min studentlägenhet på mitt sätt, så jag trivs.

Vissa saker som en Amazon, PW, ett bulligt kylskåp, gamla tidningar, en skida och en ratt har satt prägel i lägenheten. Tidningsurklipp från 50-talet tapetserade jag köksväggen med, en ratt och navkapsel från en PW hänger på väggen, Skidan har jag gjort en ”klädupphängare” av och spegeln är en gammal dörr. Alla lampor och möbler i lägenheten har jag tillverkat själv, det är mitt sätt att känna mig hemma.

Fritidsintressen har jag inte haft tid med. Jag har ju tillsammans med fyra andra föräldrar drivit friskolan Ekeby Skola i Sunne, ideellt styrelsearbete. Det har varit mycket tidskrävande, intressant och lärorikt. Vi har ökat elevantalet med över 100%. Fantastiskt suveränt bra jobbat av oss och all personal. Många kanske inte vet det, men vi har faktiskt över 15 anställda.

Annars är mopedrallyt i Östra Ämtervik och Gräsmark jäkligt kul. Mina största segrar är att jag kom etta..två gånger, jag lyckades med bedriften att ha samma varvtid på en av momenten. Det var på sekunden lika. Hur jag klarade det är en gåta?

Här flyger Karina förbi på Ås-
rakan i Ämtervik, tätt följd av
Johan och sist kommer Erik.

Givetvis krånglar det till sig ibland och
givetvis långt inne i Gräsmarksskogarna,
tur att Ingmar har ett survival kit.

Måla måste jag, annars dör jag. Det är ett sätt att slappna av och tänka på annat. Jag har provat yoga, ”not for me”, för jag kan inte tänka på ingenting.

I framtiden hoppas jag att få jobba i byggbranschen, eventuellt rita och komma med idéer till byggnationer. Just nu har jag praktik på ByggDialog i Karlstad och det är intressant att följa olika yrkesgrupper i en organisation.

Tack för ordet.

Med Vänliga Hälsningar:
Anna Samuelson